Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Folkskolefrågan 1809—1815
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
yngre brodern ett omfattande förslag till
omdaning av hela det offentliga undervisningsväsendet.
Sedan riksens ständer nu givit riket en förbättrad
grundlag — så inleder han sitt förslag — sedan denna
grundlag till sitt eget stöd påbjudit en säker
tryckfrihet, sedan Sverige äger en konung och en organiserad
styrelse, tror jag allt nu möjligt vara gjort vad som
fordras till befästande av rikets inre lugn för
ögonblicket. Ett huvudsakligt ämne återstår dock ännu,
vilket bör bliva ett mål för riksens ständers
uppmärksamhet, såvida det ligger oss om hjärtat att för
framtiden stadga vår frihet. Då denna frihet i lagen endast
är en död bokstav, då styrkan och klokheten förenade
lätt däri kunna göra intrång, äger nationen blott det
hopp att genom tryckfriheten kunna förebygga alla
vådliga försök däremot, under det förmågan att skydda
henne endast beror av nationens verkliga duglighet.
Men denna duglighet beredes huvudsakligen genom den
uppfostran, varom staten drager försorg. Det är
genom den, som individens krafter utvecklas och riktas
sår att de en gång kunna sammanverka till
befordrande av statens ändamål. Den allmänna uppfostran är
medlet, varigenom grundlagens anda sprider sig till
alla delar av statskroppen, medlet varigenom statens
fortskridande till en högre frihet beständigt befordras
genom medborgares upphöjande till en högre
duglighet.
Efter denna inledning påpekas, hur litet det
bestående skolväsendet motsvarade den nya tidens
behov.
Våra uppfostringsanstalter, heter det, äro icke
allenast ej passande efter den grundlag vi nu antagit:
under det vårt land undergått täta statsvälvningar, vår
lag på många ombytande grunder blivit utarbetad,
nationens allmänna odling betydligen ändrat form, har
vårt uppfostringsverk förblivit oförändrat, förvärvat
ålderdomens vördighet, men även därmed i hög grad
dess svaghet.
I stort sett kunde det dåvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
