Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Folkskolefrågan 1809—1815
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nitälskan för folkupplysningen hade då också varit
helt naturlig. Men med 1815 kom »den heliga
alliansen» samt den stora europeiska reaktionen, och
det blev nu i stället på modet att betrakta
folkbildningssträvandena såsom på en gång barnsliga och
farliga.
Vid riksdagen 1815 den 5 maj väckte Gustaf
Abraham Silverstolpe (då sekreterare i
konstitutionsutskottet) ett förslag om inrättandet av
»allmänna folkskolor i förening med arbetsskolor»
såväl i städerna som på landsbygden. De befintliga,
undervisningsanstalterna voro, enligt hans mening,
till gagn blott för »vissa kretsar i samfundet»;
för den mängd medborgare, som stannade kvar
inom näringarna, funnos däremot nästan inga
anstalter till bildning. Sådana vore dock ett
oundgängligt villkor for samhällets välfärd:
Led ungdomen till ett klart förstånd! Vänj
ungdomen vid arbetsamhet! Bibringa ungdomen
arbetsfärdighet! — och den så danade mannen skall känna sin
förmåga, därigenom känna sig självständig och med
denna dubbla känsla bli en nyttig medborgare; och ett
samhälle, bildat av sådana medborgare, skall höja sig
till självständighet, en lagbunden frihet och en sann
välmåga!
Då denna motion den 8 maj hänvisades till
allmänna besvärs- och ekonomiutskottet, uppstod en
livlig överläggning, vilken är synnerligen
upplysande för det omslag i de högre kretsarnas
uppfattning av folkbildningssaken, som under den
närmast föregående tiden ägt rum. Den bekante
prosten greve Fredrik Bogislaus von Schwerin[1], vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
