Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Folkskolefrågan 1809—1815
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lorenzo Hammarsköld, den ryktbare fosforisten,
vari inrättandet av folkskolor för allmänhetens
bildning betecknas som ett av välmeningens mest
avgjorda misstag. Såsom talande bevis härför
åberopas erfarenheten från andra länder, särskilt från
Danmark. Där hade folkskolor kommit till stånd,
men nästan alla danska fosterlandsvänner voro,
säges det, ense om, att de i dessa skolor bildade
bönderna voro vida värre än de obildade och
livegna; de utgingo från skolorna efter några års
undervisning med en del ytliga kunskaper, ett
gränslöst högmod och liten eller ingen kristendom!
Och detta är, fortsatte hr Hammarsköld, ganska
naturligt. Vetandet är ett nödvärns och konstlat
tillstånd, vilket först i sin största grundlighet övergår
till att bliva naturligt; och därför är det visa rådet
givet, att man ur vetenskapskällan skall dricka djupt,
eller också alldeles icke smaka den. Halvkunskap eller
fjärdedelskunskap verkar intet annat än död och
förstörelse. Men menigheten, vars liv endast åt
mekaniska arbeten och ekonomiska bördor [kroppsarbete
och brödbekymmer] är ägnat, kan icke förvärva annat
än en sådan halvkunskap, ett sådant ytligt vetande,
gagneligt varken för den ena eller den andra.
Vetandet var åt denna klass icke ämnat. I stället levde den
fordom lycklig, ädel och duglig genom from tro,
genom övertygelse för känslan. Låt bonden åter träda
i sitt gamla förtrogna förhållande till sin själasörjare,
låt prästen åter bliva hans ende lärare, som, jämte
kristendomens heliga dogmer, bibringar honom
bokstaveringens konst, och svenska menigheten skall, med
förfäders kunskapsmått och under åtnjutande av
förfäders laglikmätiga frihet, åter, som i forna lyckliga
dagar, bliva, ett mönster för allmoge i hela Europa!
Åtföljt av dessa och liknande praktprov på den
reaktionära tidens härskande samhällsfilosofi gick
förslaget till allmänna besvärs- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
