Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 2. Folkskolefrågan 1815—1830
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II. Folkskolefrågan 1815—1830
Den hållning, som de särskilda riksstånden
intogo till frågan om folkskolans lagstadgande,
var påfallande olika.
Likgiltigast var borgarståndet. Orsaken härtill
låg väl dels i detta stånds allmänna, företrädesvis
åt ekonomiska och juridiska angelägenheter vända
skaplynne, dels i den omständigheten, att städerna
redan voro jämförelsevis väl försedda med skolor,
ej allenast högre (trivialskolor och gymnasier),
utan även lägre (apologistskolor, pedagogier, fri-
och fattigskolor m. m.).
Inom prästeståndet funnos visserligen redan i
början av århundradet åtskilliga, som ansågo de
bestående folkundervisningsinrättningarna
otillräckliga och otillfredsställande. De flesta präster
hyste dock fortfarande den uppfattningen, att för
»folket» ingen annan bildning behövdes än den
religiösa, vilken de själva meddelade; särskilda
anstalter för inhämtande av s. k. medborgerlig
bildning vore, enligt deras mening, inte bara onödiga
utan rent av skadliga. På grund härav var ståndet,
som helhet betraktat, i det längsta obenäget för
folkskolans lagstadgande.
Sina flesta vänner räknade strävandet för detta
mål till en början bland ridderskapet och adeln. I
fråga om politisk, bildning och politisk blick var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:34:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tillkom/0021.html
