Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Folkskolefrågan 1815—1830
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till folkskolor; orimligt stora prästlöner borde
regleras och överskottet begagnas för samma
ändamål o. s. v.
Vid den remissdebatt, som uppstod härom,
uttalade Lorenzo Hammarsköld och greve von
Schwerin sin mening, att folkbildningen var ganska bra
som den var.
Greve von Schwerin hade hos den icke boklärda
allmogen i olika landsändar funnit »en utmärkt
bildning». Mödraundervisningen, husförhören och
den enskilda välgörenheten vore tillräckliga.
Å andra sidan framhöll presidenten Kasper
Ehrenborg (stiftare av en skola i Varaslöf), att
just de personer, som beskärmade sig över
»halvbildningens» vådor, borde i främsta rummet önska
ett allmänt inrättande av folkskolor.
Vänner av motionen voro dessutom flera av
den liberala »oppositionen» på riddarhuset, såsom
kammarherre Karl Henrik Posse (grundläggaren
av Fågelviks skola), friherre Henning Gustaf
Wrangel (stiftare av skolan på Sperlingsholm, där
det bland annat undervisades i naturlära och i den
borgerliga lagen), kanslirådet Jakob August von
Hartmansdorff m. fl. Den sistnämnde, vilken längre
fram gjorde sig så känd som konservatismens
förnämste stödjepelare, föreslog, att regeringen skulle
låta verkställa en noggrann utredning av
»läroståndets» tillgångar samt deras fördelning och
användning m. m.
En vecka därefter framlade inom bondeståndet
Nils Persson sin motion, vari yrkades, att av
klockarkandidater borde fordras kompetens som lärare
(lancasterlärare), samt att i de landsändar, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
