Hur folkskolestadgan tillkom / 22 (1942) Author: Fridtjuv Berg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Folkskolefrågan 1815—1830

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Karl Fredrik af Vingård.

Allmänna besvärs-
och ekonomiutskottet,
som fick de tre
motionerna om hand, avgav
den 3 juni över dessa
ett utlåtahde, vilket
betydligt gick på skruvar.
Det synes
huvudsakligen vara dikterat av
biskop af Vingård.
Motionärernas klagan
över bristande
undervisningstillfällen var
högeligen överdriven,
hette det, intet land
ägde en mera jämnt
fördelad religionskunskap. I allmänhet voro
hemmet och kyrkan härvidlag till fyllest. »Enligt
naturens ordning tillkommer den första
barnaundervisningen föräldrarna. Från denna sköna rättighet
lär den fromma modern utan nödtvång icke avstå.»
Då likväl föräldrarna icke överallt äga skicklighet
och tillfälle att själva undervisa sina barn, så kunde
en allmännare undervisning nog vara önskvärd.
Någon undersökning rörande möjligheten av
indragningar och besparingar på ecklesiastikstaten
behövdes dock icke. Ej heller borde några ytterligare
förpliktelser i fråga om barnaundervisningen
påläggas kyrkans personer. »Om ock menighetens
själasörjares anseende icke gick förlorat hos den,
som skulle lära barndomen bokstäver och stavelser
och i den oroliga skaran hålla skick, innebar det
dock en hård orättvisa, att den, som bör vara alla
åldrars ledare, skulle nedtrugas till det besvärliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>