Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Folkskolefrågan 1830—1835
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en normalskola för lancasterlärares praktiska
utbildning i huvudstaden upprättas och åtskilliga
andra mindre betydande åtgärder vidtagas. I
allmänhet vore, enligt kommitténs mening,
folkundervisningens dittills varande skick och stadgarna
därom sådana, att några större förändringar icke
behövdes.
Betecknande för kommitténs uppfattning av
folkbildningen, är dess försök att definiera denna
till åtskillnad från all annan bildning — ett bland
de första i den långa rad av komiska
definitionsförsök, som fortgått ända till våra dagar. Det
lyder så här:
Då folkskolorna, utom vad religionen beträffar,
åsyfta meddelandet av vissa partiella kunskaper eller
praktiska färdigheter till omedelbar användning för
tillfälligtvis bestämda ändamål, så avser däremot den
vetenskapliga elementarskolan en allsidig utveckling av
de stadigvarande mänskliga förmögenheterna utan
undantag, och att icke blott till användbar kunskap utan
närmast och egentligen till redovisad insikt bringa
varje lärostycke såsom ett fullkomligare ljus över det
redan kända kunskapsfältet och såsom ett medel för
ännu vidsträcktare insikters vinnande, deras bruk och
nyttjande må för övrigt bliva vilket som helst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
