Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Folkskolefrågan 1830—1835
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förunnat »läroståndet», voro beviljade för
bibringande av allt, vad man då för tiden förstod med
folkundervisning, och det vore sålunda alldeles i sin
ordning, att något av ifrågavarande inkomster
användes för det nya lärostånd, som nu behövdes.
Han föreslog därför,
att folkskolor borde efter hand inrättas distriktsvis
överallt i riket,
att medlen härtill borde anskaffas a) genom av
landshövdingarna föranstaltade insamlingar, b) genom
två årliga kollekter, c) genom inkomsten av ett nådår
av alla lediga kyrkoherde- och komministerlöner, d)
genom biskopstjänsternas indragning, i händelse sådant
av ständerna beslutades, e) genom ett varje län
medgivet kreditiv av högst 5,000 rdr,
att i varje distrikt borde utses ett kretsskolråd, som
skulle hava att tillsätta och avskeda lärare, besluta
om ordning och undervisning m. m.,
att i varje län borde finnas ett läns-skolråd, som
skulle förvalta de för hela länet gemensamma
skolmed-len, ombesörja deras fördelning samt meddela
kretsskolråden nödiga råd och upplysningar,
att såväl kretsskolråd som länsskolråd skulle äga
själva utse sina ordförande samt icke lyda under
annan myndighet än statssekreteraren för
undervisningsärendena.
Vid remissen av denna motion till sammansatta
stats- samt allmänna besvärs- och
ekonomiutskotten den 28 augusti uttalade Sven Heurlin sitt
varma gillande »och en mängd av ståndets
ledamöter hördes på en gång instämma» heter det i
protokollet. Inom de förenade utskotten höllo ock
bönderna mangrant på Anders Danielssons
förslag. Men alla de prästerliga utskottsledamöterna
förklarade detta vara ett olidligt ingrepp i deras
privilegier. Om man ansåg sig ha rätt att giva
folkskolorna ett nådår, sade de, varför icke lika
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
