Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Folkskolefrågan 1830—1835
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gärna sex! Det ena som
det andra vore
orättfärdigt. Överläggningen blev på grund härav
både het och långvarig.
Hans Jansson var
såsom fullmäktig i
riksgäldskontoret hindrad
att närvara vid
beslutets fattande, och
följden blev, att
Danielssons motion avstyrktas
av utskotten med en
rösts övervikt.
Betänkandet, som avgavs den
14 oktober 1834, blev därför i huvudsak ett uppkok
på kommittéutlåtandet av 1828, ehurü med något
större principiella medgivanden åt tidens anda.
Religionskunskapen, framhplls det där, kunde
visserligen ej vara vad den borde, såvida den ej var
hemundervisning, men på åtskilliga orter hade
denna förfallit och behövde genom folkskolor åter
bringas i verksamhet. Härtill kom, att folkskolor
voro nödvändiga för meddelande av den allmänt
medborgerliga bildning, som betingades av själva
samhällsförfattningen. Denna senare bildning var
i själva verket även religiös, enär den utgjorde
ett medel, varigenom kristendomskunskapen kunde
bli »mera fruktbärande och verksam i det
medborgerliga livet». Folkskolor voro således bra, där
de funnos. Det var dock ej statens uppgift att
bekosta dem, blott att anvisa dem. Bekostandet
var för staten omöjligt på grund av de dryga
summorna. Föräldrarna borde dessutom ej »frånkän-
Anders Danielsson.
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
