- Project Runeberg -  Hur folkskolestadgan tillkom /
49

(1942) [MARC] Author: Fridtjuv Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Folkskolefrågan 1830—1835

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och pepprade. Till och med den fromme Nils
Månsson i Skumparp klagade över de undanflykter, var’
med rikets andra stånd alltid sökte omöjliggöra
’varje framsteg. »Så har man även vid detta
tillfälle», sade han, »förklarat sig vilja ändamålet,
men ogillat alla huvudsakliga Riedel till dess
befrämjande.» Även Lars Jönsson från Östergötland
framhöll, att »den som vill ändamålet, vill även
medlen», samt att det ej var nog med ljumma
talesätt. Samuel Andersson från Östergötland ville
göra en vänlig erinran till det högvördiga
med-ståndet att för folkskolornas räkning uppoffra
någon del av sina sportler, särskilt den s. k. likstolen,
vilken talaren för sin del ej funnit omtalad på
något enda ställe i den heliga skrift; 25 % eller ännu
bättre 50 % av alla årligen inflytande likstolar
skulle kunna hjälpa folkskolan ganska bra på väg.
Ola Jeppsson från Blekinge tog fasta på de
prästerliga utskottsledamöternas invändning, att med lika
rätt som man för folkskolan kunde göra anspråk
på ett nådår, kunde man även taga sex; för att gå
en medelväg föreslog han emellertid, att man för
ändamålet skulle nöja .sig med två, i händelse ett
befanns allt för otillräckligt. Botvid Jonsson från
Östergötland erinrade om det skäl prästerskapet
brukade anföra för sin särskilda
representationsrätt, nämligen att det måste vara ett riksstånd för
att rätt kunna vårda och befordra den allmänna
upplysningen: av dess hållning vid denna och
föregående riksdag kunde man snarare förmoda, att
ståndet sammanträdde huvudsakligen för att
bevaka sina privilegier.

I sak underkastades utskottens betänkande en
nedgörande kritik.

4. —.Berg: H.f.t.

49

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:34:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillkom/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free