Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Folkskolefrågan 1830—1835
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Betänkandet blev av bondeståndet enhälligt
återremitterat.
Liknande blev utgången av den samma dag förda
överläggningen inom adeln, vars liberala
utskottsmedlemmar även stått på böndernas sida. P. G.
Cederschiöld beklagade, »att utskotten med så mycken
karghet utminuterat upplysningen för menige man»,
K. G. Stuart ansåg den värme, varmed
bondeståndet omfattat förevarande ämne, som en av de
vackraste företeelser denna riksdags historia haft att
uppvisa, och F. V. Dalman kunde på intet sätt
känna sig övertygad av de svaga skäl, som mot
Anders Danielssons motion blivit anförda.
Även inom borgarståndet behandlades frågan den
10 november. Oppositionsmännen Töre Petre och
Jonas Waern m. fi. uttalade sympatier för
Danielssons förslag och yrkade återremiss, för att ståndet
därigenom skulle kunna ådagalägga, »att det fäste
sin uppmärksamhet på det, som är viktigt». Men
detta yrkande blev, ehuru med ringa röstövervikt,
avslaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
