Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Folkskolefrågan 1836—1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV. Folkskolefrågan 1836-1839
Bondeståndets bestämda, för att ej säga hotande
hållning vid 1834—35 års riksdag, hade gjort
folkundervisningsfrågan till en av de politiskt
brännande. Folkskolans lagstadgande blev på grund
härav en av huvudpunkterna på det frisinnade
partiets program.
Under den närmaste tiden efter 1835 fanns
visserligen lika liten utsikt till framgång för denna
punkt som för övriga liberala önskemål:
representationsreformen, skatteregleringen, tryckfriheten
o. s. v. Tvärtom drevs just nu det blinda
motståndet mot alla reformsträvanden till sin höjd. Det
var under dessa år, som den halsstarrige J. A. von
Hartmansdorff i egenskap av hovkansler samt
handhavare av indragningsmakten huserade med
det offentliga ordet på ett sätt, som närmast
erinrade om ryska förhållanden; det var vid samma
tid, som det crusenstolpeska åtalet samt de därmed
förbundna oroligheterna ägde rum o. s. v. Men det
var ock under samma tid, som konservatismens
bästa krafter med Geijer i spetsen funno stugan
för trång och gingo över i framstegsmännens led.
Ett uttryck för den mognade allmänna meningen
utgöra de uttalanden rörande folkskolan, som un-
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
