Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Folkskolefrågan 1836—1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till deras första nattvardsgång fullkomnas, kunna
läsa försvarligt i bok och Lutheri lilla katekes med
dess antagna förklaring utantill».
I Åstrands reservation instämde även Kristofer
Isak Heurlin, den man, som nu i egenskap av
statssekreterare var högste vårdaren av svenska
undervisningsväsendets angelägenheter.
Av samme man
utarbetades nu den
folkskoleproposition, som
skulle föreläggas 1840
års riksdag.
Statsrådets överläggningar
härom ägde rum i
slutet av 1839.
Kronprinsen tog i dem en
verksam del. Genom
ömsesidiga eftergifter
enades man omsider om
vissa allmänna
grunder. I en punkt voro
dock åsikterna ~så
skilda, att
statssekreteraren på grund härav var färdig att avgå. Det var
bestämmelsen om ordförandeskapet i de föreslagna
skolråden. Å ena sidan stod kronprinsen samt
statsrådet Rosenblad, Stjerneld, Åkerhjelm, Hård,
Gyllenhaal, Schultzenheim och Lagerbjelke, vilka villè
ha skolrådsordföranden tillsatt genom val på
sockenstämma. Ensam på den andra stod Heurlin, som
ovillkorligen höll på, att prästen skulle vara
självskriven till denna förtroendepost. Då ingen gav
med sig, förklarade Heurlin, att han på inga
villkor kunde sätta sitt namn under en proposition av
70
Kristofer Isak Heurlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
