Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Folkskolefrågans behandling 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erhålla läxor, vilka
sedan hemma borde läras
under föräldrarnas
ledning och tillsyn,
varefter det sålunda inlärda
på utsatt dag skulle
förhöras och närmare
förklaras i skolan. Av
ett sådant system
hoppades han en vida
högre och mera
omfattande folkbildning, än^om
undervisningens
tyngdpunkt flyttades över
till folkskolan.
Denna uppfattning var i och för sig tilltalande
och blev det ännu mer genom den bländande
framställningsgåva, för vilken Agardh var så beundrad.
Också gjorde hans anförande ett synnerligen starkt
intryck, och det var nära, att flertalet slutit sig
till hans mening. Under denna stämning begärdes
ordet av Hans Persson från Ockelbo,
utskottsledamot från bondeståndet (där han tillhörde samma
grupp som Hans Jansson, Sven Heurlin och
Sahlström). Han påvisade i ett bevekande anförande,
som av sekreteraren genast upptecknades, hur föga
biskopens idylliska teckning av
föräldraundervis-ningen överensstämde med den prosaiska
verkligheten.
Jag kan, sade han, ej dela biskop Agardhs åsikt,
hur vackert den än blivit framställd. Den skulle vara
riktig och sann, därest förfädrens rena seder, enkla
levnadssätt och kärlek till hemmet samt deras nit för
barnens undervisning i kristendomen hade hållit sig i
jämbredd med de stigande anspråken på annan bok-
Karl Adolf Agardh.
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
