Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Folkskolefrågans behandling 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lig kunskap. Så är dock beklagligen ej förhållandet.
Renheten i seder har på många ställen fått lämna rum
för oseder; enkelheten i levnadssättet har grumlats
genom flärd och lyxbegär; kärleken till hemmet har
försvagats och givit vika för hågen att vistas i samkväm
utom detsamma, varförutom förmågan att rätt
undervisa barnen hos de flesta familjer förminskats just
till följd av den otillräckliga undervisning, som
föräldrarna själva erhållit, och den gamla vanan att själv
läsa med sina barn har till största delen upphört.
Vädjande till mina ståndsbröder, huruvida icke
förhållandena äro sådana, får jag därför bestrida herr
biskopens åsikt vara den rätta, och hans anförande, så
genialiskt och talangfullt samt känslan anslående det
än varit, utgör blott ett bevis, att herr biskopen ej
känner förhållandet hos allmogen, om ock ett och
annat undantag finnes att uppvisa. Det går därför icke
längre an att åt hemläsningen överlämna meddelandet
av den upplysning och undervisning, som barnen såsom
medborgare ej kunna undvara, men som föräldrarna
i de flesta fall ej mera äro i stånd att lämna.
Därför anser jag inrättandet av väl ordnade
folkskolor med i lag anbefalld skolgångsskyldighet för alla
inom skolåldern komna barn vara det enda sätt, på
vilket man kan ernå det önskade målet.
Detta anförande gjorde ett djupt intryck på
utskottens medlemmar, som därigenom ytterligare
stärktes i sin övertygelse, att folkundervisningen
måste byggas på den lagstadgade folkskolans fasta
grund.
Utskottens betänkande, som under de följande
debatterna även från motsidan erkändes vara väl
utarbetat, avvek högst betydligt från den kungl,
propositionen, ej allenast i enskilda punkter utan
till hela sin uppfattning.
Först upptogs den stora grundfrågan om den
lagstadgade folkskolans behövlighet. Utskotten
erkände villigt, att i fråga om det religiösa en främ-
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
