Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Folkskolefrågans behandling 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na komma att bliva Valda till folkets ombud, så
förmodar jag dock icke, att fruntimmer skola komma att
taga del uti representationen.
I betraktande av alla dessa betänkligheter
önskade åtskilliga ett uppskov med hela frågan. Gustaf
Petersson från Östergötland yrkade, att densamma,
ej genom »ett brådstörtande beslut» borde avgöras,
utan att antagandet borde föregås av en »allvarlig
och under längre tid fortsatt undersökning».
Jag hemställer därför vördsamligen, sade han, om
icke detta ärende, såsom det viktigaste, vilket
under denna riksdag blivit föredraget, bör uppskjutas
till dess nämnda undersökning föregått och vid nästa
riksdag företagas, då det, grundat på lokalernas" [-[orternas]-] {+[or-
ternas]+} inre och olika förhållanden, bör med ljusare
åsikter kunna behandlas.
Sådana toner hade ej på längë varit hörda inom
bondeståndet, och ledarna synas ha blivit
överraskade. Även de voro i hög grad misslynta över det
sätt, varpå man tänkt
sig folkskolorna
underhållna och styrda, men
de voro ingalunda
böjda att därför låta
frågan falla eller skjutas
undan till en obestämd
framtid. Den frimodige
Sven Heurlin var den
förste, som ställde sig
i breschen. Han
»yttrade med egna ord»
(såsom det om honom i
protokollet brukar
heta) :
104
Sven Heurlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
