Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Folkskolefrågans behandling 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»att Sverige äger för många präster, och att
således överflödet kan användas för skolans behov av
lärare». Båda påståendena vore falska; det fanns
ju i vårt land icke 1 präst på 1,000 personer, och
kyrkoherdens uppgift vore ej att vara lärare, utan
att hava tillsyn över föräldrar och lärare!
En förmedlande, ställning intog biskop J. A.
Butsch. Han hade under utskottsbehandlingen varit
av den åsikten, »att folkskolan i sitt nya och
förbättrade skick alltid borde uppkomma fritt och
otvunget, endast på grund av ett inom varje
kommun erkänt behov». Utskotten hade emellertid
betraktat saken på annat sätt, och utan att egentligen
frångå sin mening hade han då, »hellre än att
envist vidhålla den, efter förmåga bidragit till att
utveckla och genomföra den rådande åsikten»,
vilken ju även, såsom han medgav,’»hade mycket för
sig».
Huvudtalaren emot förslaget var utan
gensägelse biskop J. J. Hedrén i Linköping, vars iånga
anförande måste i sitt slag anses vara ett helgjutet
mästerverk. Grundfelet i utskottsbetänkandet fann
han däri, att det förblandat två väsentligt, skilda
skolarter, »nämligen fattigskolan, som hon med
gamla namnet kallas, och den egentliga folkskolan».
Den skola, som nu mest behövdes, vore
fattigskolan, vilken måste anses såsom étt supplement till
fattigvården. Dess nödvändighet vore en sorglig
följd av den pågående samhällsutvecklingen/
Ursprungligen hade folkets bildning Varit helt och
hållet religiös och traditionell.
Denna urgamla folkbildning, vilken jag omtalat,
bibehöll sig en längre tid oförsvagad och allmän, så
länge folkets seder, levnadssätt och tillgångar icke
116
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
