Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Folkskolefrågans behandling 1841
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I motsats till de övriga stånden, inom vilka
knappt ett 40-tal medlemmar deltogo i
folkskoleförslagets avgörande, voro vid bondeståndets
sammanträde den 13 februari ledamöterna talrikt
samlade. Efter de långa förhandlingarna den 10
rörande förslaget i dess helhet blev emellertid
meningsutbytet nu ganska. kortfattat. Bifall till
utskottets förslag oförändrat var ej att hoppas,
sedan det blivit klart, att kostnaderna ej skulle
bestridas ay staten utan av kommunerna.
I den första tvistefrågan, den om fasta eller
flyttande skolor, hade sekreteraren uppsatt ett
medlingsförslag, enligt vilket ståndet skulle gilla »den
grundsats, att en fast skola bör finnas inom varje
pastorat». Erik Persson från Gävleborgs län, vilken
ville »vara befriad från sina kommittenters
förebråelse att hava emot deras vilja bidragit till en
obehörig beskattning», yrkade däremot följande
lydelse av § 1:
I varje pastorat bör finnas en eller flera skolor,
antingen fasta eller flyttbara efter kommunernas eget
bestämmande.
Detta Erik Perssons förslag antogs med 51
röster mot 49. Häremot reserverade sig samtliga de
49, som röstat nej, samt dessutom en femtionde,
Jonas Johannesson från Jönköpings län, vilken
först efter omröstningens slut kommit tillstädes.
Flera av reservationerna avgåvos i ord, som
vittnade om djup bedrövelse och harm.
Per Sahlström, Sven Heurlin, Nils Persson från
Södermanland m. fi. ansågo, att fortgången av
folkundervisningen blivit genom flertalets beslut mot
verkad och hämmad.
Hans Jansson påstod, att sedan grundsatsen om
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
