Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Folkskolefrågans behandling 1841
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta ändamål föreslagna - seminarierna, och jag
gillar det så mycket mer, som nya mått och steg vanligen
för att vara verksamma även erfordra en ny personal
och för ändamålets vinnande det utan tvivel är
viktigt, att bland allmogen själv bildas en klass, som,
själv i besittning av en bättre undervisning, må sprida
den bland sina medbröder.
Den brännande frågan om kunskapsfordringarna
för från skolan avgående barn, vilken förekom den
27 februari, gav naturligtvis även inom detta stånd
anledning till intressanta uttalanden. Biskop
Heurlin vidhöll den i kungl, propositionen framställda
fordran på innanläsning och kristendomskunskap.
Biskop Holmström förordade bondeståndets
formulering av denna punkt, tilläggande med en satirisk
släng åt detta stånd: »Antaga vi den, göra vi oss
ej skyldiga tiir den förebråelse att icke nitälska
för undervisningens framgång.» Av liknande
åsikter voro även prostarna Lundblad, Berlin, Östberg,
Bexell och Nordhammar. Klaraste uttrycket för’
tankegången på denna sida gavs utan tvivel j ett
längre anförande av prosten Agrell, som bland
annat yttrade:
En mångsidig kunskap i världsliga
vetenskapsämnen är för de» arbetande hopen föga behövlig och för
mången knappt nyttig. Den, som satt sin hand till
plogen, har sannerligen iCke mycken tid övrig för boken.
De få lediga stunderna av arbetarens tid äro
egentligen aftonstunderna, vilka av den kristligt sinnade
användas till andlig läsning, och i synnerhet helgas
därtill lördags- och söndagsaftnarna, -p|||| Denna
vackra plägsed, eller rättare denna heliga kristendomsplikt,
skulle måhända bliva försvagad genom-en större
uppblandning av världslig lektyr.
Nu är kristendomskunskapen deras huvudsak, och
av världsliga kunskapsämnen inhämta de blott sådana,
som närmare angå deras yrken eller allmänna lev-
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
