Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Folkskolefrågans behandling 1841
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ställning för sig intogo i denna fråga Agardh
och Thomander. Den förre fruktade, att barnen,
sedan de en gång inhämtat det visserligen ringa
minimum utskotten bestämt, skulle betrakta
detsamma som ett maximum, anse sig fullärda och
övergiva skolan redan före konfirmationsålderns
uppnående; varken något minimum eller maximum
av folkbildning borde efter hans mening komma i
fråga. Thomander förklarade, att ett minimum av
tid (ett visst antal år), då undervisningen av
barnen skulle begagnas, vore det enda han önskade
genom lag bestämt. Hur mycket var och en
därunder kunde inhämta, finge sedan bero på
naturanlagen.
Utgången blev, att minimum skulle utgöras av
innanläsning, religionskunskap och kyrkosång.
Bland besluten den 1 mars förtjänar särskilt
anmärkas, att föreskriften om prästernas skyldighet
att bestrida religionsundervisningen ändrades
därhän, att de ej skulle för detta ändamål behöva
infinna sig »minst en gång i varje vecka», utan blott
»så ofta tjänsteåligganden och övriga förhållanden
(!) det medgiva».
Sedan utskottsbetänkandet i sin helhet blivit
genomgånget, beslöt ståndet på yrkande av biskop
Heurlin, vars mening det i allmänhet följt, att
inbjuda samtliga medstånden att förena sig om den
formulering av lagförslaget, vartill prästeståndet
kommit.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
