Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själasörjarna. I överensstämmelse härmed framhöllo
också flera av dem på det bestämdaste, att de
befintliga folkskolornas huvudsyfte borde vara att
snarast göra sig själva överflödiga, samt att deras
lagstadgande och utveckling alltså — åtminstone
ur rent kyrklig synpunkt — ingalunda kunde
anses önskvärt.
Den huvudsakliga drivkraften till vad som skedde
1842 är alltså varken att söka hos regeringen eller
hos den dåvarande folkskolans lärare eller
lärarinnor, ej heller hos dessas förmän. Den låg i vår
dittills vunna kulturutveckling och särskilt i den
politiska utveckling, som samtidigt med
folkskolesaken arbetade sig fram och just vid 1840—41 års
riksdag kom till ett avgörande genombrott.
De partier, som intill 1842 kämpade för eller
emot folkskolans lagstadgande, voro i det stora
hela alldeles desamma, som sedan dess oavlåtligen
kämpat med varandra om skolans vidare
utveckling.
I allmänhet hörde den lagstadgade folkskolans
motståndare till den strängt konservativa eller
»ultraistiska» riktning, vars vetenskapliga orakel
Geijer var före sitt »avfall». Motståndet mot
folkskolan sammanhängde inom detta parti med hela
dess samhällsåskådning.
Samhället bestod enligt dess mening av två
skarpt skilda klasser: de styrande och de styrda.
De förra ensamma utgjorde, vad man kallade »den
offentliga klassen», de ensamma hörde hemma i
det offentliga livet, och de ensamma behövde och
borde få offentlig uppfostran. De senare åter skulle
uteslutande vara hänvisade till det enskilda livet;
de borde vara besjälade av den tanken, att »folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
