Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställda av befolkningen, och de skolor, där den
skulle meddelas, ville de ej gärna kalla »folkskolor»
(d. ä. nationalskolor), utan gåvo dem hellre det mot
deras innebörd mera svarande namnet
»fattigskolor». Meningen var ej, att dessas lärjungar skulle
i denna skola erhålla s. k. allmänbildning: de borde
blott, som det hette, genom undervisning i religion
utbildas till kristna och därjämte, såvitt möjligt
var, genom undervisning i handarbete till dugliga
tjänstehjon.
Från en helt annan samhällsåskådning utgingo
de män, som trots alla hinder slutligen drevo
igenom folkskolesaken. Om de flesta av dem gäller,
att de voro folkupplysningens vänner just därför
att de voro folkfrihetens. Det är i detta avseende
betecknande, att de första kraftigare väckelserna
utgingo från två för vårt revolutionstidevarv så
typiska män som bröderna Silverstolpe. Kravet på
ett samhällsskick, som bereder varje medborgare
tillfälle till fri utveckling av sina inneboende
krafter, så länge han därmed ej inkräktar på andras
lika rätt, och kravet på en uppfostran, som söker
ge varje barn de oundgängliga medlen för denna
utveckling, äro till sitt väsen så sammanhörande,
att de aldrig kunna åtskiljas. Den, som
eftersträvar ett naturenligt ordnat samhälle, måste också
eftersträva en naturenligt ordnad uppfostran.
Samhällets angelägnaste omsorg måste, såsom Axel
Gabriel Silverstolpe 1812 uttryckte dèt, bliva »att
bereda människor», d. ä. att genom en allmänt
mänsklig bildning åt alla ge var och en tillfälle
att utveckla sig till vad han på grund av sina
anlag är ämnad att bli. Detta betraktelsesätt —
det enda i verklig mening pedagogiska —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
