Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den förstnämndes självskrivenhet utgjorde som
bekant en svår förargelseklippa för
folkskolestadgans egentliga upphovsmän, och grundsatsenligt
låter den naturligtvis icke försvara sig. Möjligt
torde ock vara, att framåtskridandet skulle gått
något raskare, ifall kronprins Oskar 1839 kunnat
genomdriva sitt yrkande om
skolstyrelseordförandens utseende genom val. Så alldeles säkert är
detta ingalunda. Dels funnos bland kyrkoherdarna
åtskilliga sådana varma folkskolevänner som G. V.
Gumælius, K. A. Bergman m. fl., vilka ofta
endast med yttersta svårighet kunde få sina
församlingar med sig, då det gällde att i
handling omsätta folkskolestadgans föreskrifter. Dels
måste de flesta medlemmar av prästerskapet, sedan
de väl hunnit besegra sin första obenägenhet mot
den nymodiga inrättningen, snart komma
underfund med, att de vunno stor lättnad i sin
förutvarande undervisningsbörda, och att det således
måste ligga i deras eget intresse att främja dess
utveckling, åtminstone till en viss grad. Detta
bildrog visserligen till, att folkskolan i uppenbar strid
med sitt verkliga syfte fick karaktären av en
förberedelseskola för konfirmationsundervisningen,
ej sällan t. o. m. av en katekespluggnings-anstalt,
samt att de medborgerliga ämnena ofta skötos
alldeles åt sidan. Skulden härför drabbar dock icke
de självskrivna ordförandena ensamma, och det är
svårt att avgöra, huruvida utgången ej skulle
blivit i det närmaste enahanda, ifall dessa blott varit
den övriga skolstyrelsens förtroendemän och
verkställare av dess vilja.
Grundfelet låg nämligen däri, att de båda
beståndsdelar, varav intresset för folkbildning består,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
