Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 1—5. Tyskland och Österrike - 1. Inledning. Resesällskap. Den bästa resetiden. Huru man skall bereda sig största nyttan af en resa. Hvad man har att vänta af mina reseskildringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
resesällskap. — bästa resetiden.
5
Mitt sällskap på resan blef föreståndaren för Kristiania
sjömanshem, M. Rosendahl.
Hvad angår tiden för en resa till österlandet, så väljes dertill
vanligen vintern och våren. Resenärerna fara i december—februari
till Egypten. Allting grönskar och blomstrar då. Om dagarne har
man en sommarvärme, som icke synnerligen besvärar en europé, och
om nätterna är det rätt svalt, så att man sofver godt. Sedan resa de
till Palestina, der också allting då grönskar, samt vidare upp genom
Syrien, der de i Beyruth eller Haifa inskeppa sig för att fara hem.
Min resa kunde icke ske vid en sådan tid, emedan jag då var
upptagen af riksdagen. Jag måste alltså resa på hösten. Och nu är
jag glad deröfver. Ty det är utan tvifvel den bästa resetiden. På
våren ser man landets grönska, det är sannt; deremot är allting på
hösten grått och brunt. Men gröna kullar kan man om sommaren få se
hvar som helst. - Och huru man än må kläda Egypten eller Palestina
i grönt, så hafva de inga landskap, som i skönhet låta jemföra sig
med de landskapsvyer, som man nästan öfver allt kan få se hemma.
Om man undantager Libanon, så äro Syrien och Palestina ytterst
fula länder. Egypten är icke heller något vackert land. Dess
palm-lunder äro någonting för ett europeiskt öga ovanligt och derför
tilldragande. Men de stå qvar året om. Dem kan man få se lika bra,
antingen man reser den ena årstiden eller den andra.
Härtill kommer ändtligen, att det på vintern och vårsidan är så
ofantligt mycket resande, att man ofta har svårt att få en beqväm plats
på ångbåtar och hotell, medan priserna alltid ställa sig mycket högre
än andra tider.
På hösten deremot ser man och äter af landets frukter. Ack,
dessa förtjusande, af drufvor öfverfyllda vingårdar i Syrien, synnerligen
på Libanon, samt i Palestina, dem får vinter- och vårturisten aldrig
skåda eller smaka af. Och de väldiga klasar af dadlar, som utgöra
palmernas största prydnad, dem får han aldrig heller se. De skördas,
innan han kommer dit.
På hösten skådar man ock folkets lif vida bättre än på våren.
Man ser, huru det sköter sin jord och handterar sin skörd o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
