Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 6—14. Turkiet: Konstantinopel, Athos, Thessalonika - 7. I Konstantinopel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUNDE KAPITLET.
I Konstantinopel.
är man kommer med jernväg in till Konstantinopel, gör
staden intet behagligt intryck. Banan passerar längs
stranden genom en synnerligen rucklig stadsdel, der allt ser
if smutsigt och förfallet ut. Det enda, som väcker något
intresse, är den uråldriga stadsmuren med sina torn, och så
till höger, förstås, utsigten öfver Marmara-sjön och Bosporen eller det
sund, som här skiljer Europa och Asien åt. Men derom skall jag
tala mer längre fram.
Så snart vi kommit från tåget samt hunnit ut på platsen framför
stationen, blefvo vi omringade af en massa menniskor, som under ett
förfärligt oväsen och skrål på turkiska, tyska, franska, engelska och
ho vet huru många andra språk sletos om oss och våra saker. Aldrig
har jag förr sett på maken. Alla bjödo på utmärkta hotell och godt
pris. Vi läto dem skråla och gräla och den ene pruta under den
andre så långt ned, som de ville. Slutligen antogo vi en, som bjöd
på Hotel de la grande Bretagne vid stadens förnämsta gata Grande
Rue de Pera d. v. s. den stora Peragatan.
Vi togo nu en droska och gåfvo oss af. Detta skulle alltså vara
Konstantinopel! Trånga, krokiga, smutsiga och illa stenlagda gator,
på begge sidor omgifna af för det mesta ruckliga hus. Det var knappt
möjligt att komma fram med droskan. »Nå, nå», tänkte jag, »det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
