Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 15—17. Grekland: Athen och Korint - 15. Grekland. Den grekiska kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTONDE KAPITLET.
Grekland. — Den grekiska kyrkan.
et nuvarande konungariket Grekland är ett ungt rike. Det
grekiska folket, som sedan omkr. 1450 lydt under turkarnes
välde, reste sig på 1820-talet till en frihetskamp, som
fördes med otrolig tapperhet, uppoffring och uthållighet.
Turkarnes förbittring gaf sig luft i ohyggliga grymheter.
Den mest upprörande af dessa inträffade påskdagen 1821. Den
80-årige grekiske patriarken Gregorius i Konstantinopel hängdes då i
full skrud jemte sex prester utanpå sin kyrka, och 16 grekiska kyrkor
i staden förstördes. På greker, som bodde i Turkiet, anställdes
förfärliga blodbad, under hvilka 30 tusen oskyldiga menniskor blefvo
offer för det turkiska folkets raseri. Men ingenting kunde slå ned
den grekiska nationens mod. Efter mångåriga strider, som beräknas
hafva kostat 300 tusen menniskor lifvet, blef Grekland år 1830
erkändt såsom sjelfständigt rike. Det lär nu hafva en folkmängd af
ungefär 2Vs millioner själar.
Athen, som år 1834 blef det nya rikets hufvudstad, är en af
Europas äldsta städer, så gammal att historien icke känner dess
ursprung. I Greklands forntids historia har det spelat en mer
framstående rol än någon annan stad. Det var ock medelpunkten för
grekisk konst och vetenskap. Verldens störste filosofer, talare, skalder
och konstnärer hafva varit athenare. Hos dem hafva alla senare ti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
