Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 21—29. Syrien: Bejrut, Libanon, Baalbek, Damaskus - 22. I Bejrut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 166
TJUGUSJETTE KAPITLET.
Att resa med tält är mycket bekvämt. När man deremot reser
utan tält, måste man på aftnarna taga in i byarna och der söka, hvad
logis man kan komma öfver. Detta är naturligtvis mer obekvämt
och förenadt med många obehag till följd af den smuts, den ohyra,
den elaka stank m. m. mindre behagligt, som förekommer i
infödingarnas boningar. Men det är mycket mer intressant.
De, som resa med tält, de se allenast landet, och det är just
ingenting att se. Den som reser utan tält, får blicka in i folkets lif,
får se huru österländingen arbetar, huru han latar sig, huru han bakar,,
äter, dricker, sofver — korteligen han får se allt, hvad han gör, och
det har naturligtvis ett mycket stort intresse. När resan väl är
öfver-stånden, så äro obehagen äfven öfverståndna, men man har lärt känna
landet på ett sätt, hvarom de, som resa med tält, icke hafva någon
föreställning, och man har derigenom en behållning, som desse alldeles,
sakna. De obehag, som man haft, förvandla sig dervid till idel
angenäma minnen, ofta lika angenäma som sakerna sjelfva varit
obehagliga. Det der tänkte vi dock icke synnerligen på, när vi gjorde
upp-angående vår egen resa. Hvad som bestämde oss att resa utan tält,,
var den stora skilnaden i pris. Den dragoman, med hvilken vi
hos-konsuln kommo öfverens, åtog sig efter mycken öfverläggning att föra
oss bägge för 40 francs (=29 kr.) om dagen. Att resa med tält hade
deremot kostat omkring 30 kronor för hvardera. Den österrikare,,
som jag förut har talat om, reste med tält och betalade ensam 66
francs (= 48 kr.) om dagen. Hans karavan bestod af dragoman, kock,,
fem tjenare och nio hästar.
När vi från konsuln kommo till hotellet, infann sig der en annar»
dragoman, en arab vid namn Hanna, för att erbjuda oss sin tjenst..
Vi sade honom, att vi redan gjort upp med en annan. Men han stod’
ändå kvar. Efter en stund gingo vi till honom och sade, att om han
väntade något af oss, så väntade han förgäfves. Men han stod kvar
och började att språka. Han lade sina ord väl. Han såg synnerligen
treflig och reel ut. Han visade oss intyg och rekommendationer, som
han hade fått af personer, som han förut följt, och dessa
rekommendationer voro verkligen storartade. Och huru vi nu språkade med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
