Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 21—29. Syrien: Bejrut, Libanon, Baalbek, Damaskus - 28. Damaskus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGUÅTTONDE KAPITLET.
Damaskus.
amaskus är den äldsta stad, som finnes i verlden. Det har
funnits städer, som varit lika gamla eller äldre, t. ex.
Babylon, Nineve, Memfis m. fi. Men alla dessa äro
längesedan utplånade från jorden, medan Damaskus ännu står
kvar. Flere gånger af fiender intaget och härjadt har det
dock alltid rest sig igen, och är än i dag en mycket betydande stad,
den största i Syrien och hela vestra Asien.
Den judiske historieskrifvaren Josefus omnämner en sägen, att
Damaskus ursprungligen skall vara bygdt af Uz, en sonson till Sem,
Noaks äldste son. Detta må nu vara en saga. Men redan i Abrahams
dagar omtalas staden såsom en bekant plats (i Mos. 14). I det
israelitiska folkets historia spelade den en vigtig rol. David eröfrade
den och lade den under sitt välde (2 Sam. 8: 5). Men kort efter
Davids död återtogs den af Reson, som blef konung i Syrien (1 Kon.
11: 23 följ.). Under den följande tiden förekommo ofta krig mellan
konungarne i Damaskus samt Israels och Juda riken. Omkring år
750 f. Kr. eröfrades staden af assyrierna. Sedan kom den under de
olika verldsriken, som följde på hvarandra: det babyloniska, persiska,
macedoniska och romerska. I sjunde århundradet e. Kr. eröfrades
den af araberna och 1518 af turkarne, hvilka den än i dag tillhör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
