Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 30—40. Galileen: Cesarea Filippi, Kades, Safed, sjön Gennesaret med omgifvande städer: Betsaida, Kapernaum, Tiberias, Nazaret, Kana, Nain, o. s. v. - 36. I Tabiga. Åter till Kapernaum. Korazin. Betsaida Julias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
TRETTIOFJERDE KAPITLET.
larna, der Gustaf Vasa en gång låg gömd och blef räddad till Sveriges
räddning, så grep det mitt hjerta djupt. När jag en annan gång stod
i Luthers kapell på slottet Wartburg och vid uppgången till
predikstolen såg det svärd, som Gustaf II Adolf bar, då han stupade i
slaget vid Lutzen, då fylldes mitt hjerta med helig bäfvan. Men hvad
var då detta i jemförelse med att sitta vid Gennesarets strand och
tänka på allt, hvad som tilldragit sig just på denna plats!
Af den älskvärde munken fingo vi för öfrigt många underrättelser
om landet och folket. Som bevis på hettan i Gennesaretsdalen nämde
han, att den redan i maj går upp till några och 40 grader C. Det
var den 19 okt. vi voro i Tabiga, och sedan början af maj hade icke
en droppe regn fallit i trakten. Främlingar hafva svårt att uthärda
ett sådant klimat, och de européer, som bo vid sjön, draga sig om
sommaren gerna, om det är dem möjligt, upp åt de högre belägna
trakterna, isynnerhet till Safed, som ligger 1,000 meter öfver sjön. Om
vintern lär värmen vid sjön vara lägst 18 grader C., och det är ju
svalt nog efter dervarande förhållanden.
Det rum, som blef oss anvisadt för natten i Tabiga, var mycket
trefligt, och så godt, som vi sofvo der, hade vi icke sofvit, sedan vi
voro i Damaskus. Vi stego upp rätt tidigt, men pastor Biever var
då redan ute. I den förr omnämda trädgården pågick byggnadsarbete,
och han hade arbetare ifrån Safed, som han måste öfvervaka. Jag
frågade honom, huru mycket han betalade dessa arbetare. Han
svarade, att de bättre af dem hade fem francs (= kr. 3,60) om dagen.
Jag frågade honom vidare, om arbetarne voro kristna eller
muhammedaner. Han svarade: »De äro allesammans muhammedaner».
»Hvarför använder ni icke kristna?» frågade jag.
»Nej», sade han, »tyvärr kan jag icke det. Jag har försökt att
hafva kristna arbetare, men det gör jag icke om. De tänkte, att när de
arbetade åt en kristen och isynnerhet en prest, så skulle de få göra,
hvad de ville, arbeta när de ville, och lata sig, när de ville, men ändå
få oskäligt hög betalning. Näpste jag dem för deras lätja och
manade på dem att arbeta, så blefvo de stötta och menade, att sådant
icke passade en andlig maw. han borde nöja sig med allt. Deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
