Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 45—63. Judeen: Silo, Betel, Ramalla, Jerusalem, Betania, Jeriko, Hebron, Betlehem, Mizpa, Emmaus, Lydda, Jaffa - 47. Det grekiska kapellet. Den heliga grafvens kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN HELIGA GRARVENS KAPELL.
399
den envisa tro, med hvilken katolikerna under århundraden hållit fast
den urgamla traditionen, ehuru de icke kunnat på ett
tillfyllestgörande sätt vederlägga protestanternas »dräpande» motskäl. Jag
talade mycket med arkitekten Schick om denna sak. Och jag för min
del blef deraf öfvertygad, att man här hade den rätta platsen.
Ja, ja, här torde vi till sist hafva att söka den plats, der den
märkvärdigaste händelse timat, som historien vet att omtala. Och
hvarför skulle icke den gamla traditionen kunna hafva rätt? Vi
protestanter hafva blifvit vana att med förakt betrakta traditionen.
Delvis ligger också något berättigadt deri, men endast delvis.
Traditionen innehåller nog äfven mycken sanning. Och lika visst som man
må säga, att icke allt är sant för det, att det är gammal tradition,
lika visst är icke heller allt falskt för det, att det är tradition. Mer
än en gång hafva vetenskapliga undersökningar bekräftat tusenårig
tradition, som under århundraden varit föremål för tvifvel och åtlöje.
Det är lätt att begripa, att man med helt olika intresse och med
alldeles olika känslor träder in i den heliga grafvens kyrka, allt efter
som man tror eller icke tror, att det är den verkliga platsen för Kristi
död och uppståndelse. Tror man det icke, så går man här kall och
likgiltig såsom på hvarje annan profan plats; tror man det, så erfar
man något af, hvad patriarken Jakob kände, när han efter sin
märkvärdiga dröm sade: Här är ett heligt rum.
Såsom läsaren ser af teckningen på sid. 392, kommer man in i
kyrkan genom en stor portal. Den har förut varit dubbel, men ena
hälften är sedan lång tid tillbaka igenmurad, hvilket ock synes på
teckningen. I fältet ofvanför den öppna portalen ser man i sten
huggna, upphöjda bilder ur den bibliska historien, såsom Lazarus
uppväckelse, Jesu intåg i Jerusalem, Herrens nattvard o. s. v.
Strax när man träder in genom porten, har man till venster en
lång och bred bänk (på plankartan b). Der .sitter en turkisk
soldat-vakt, röker tobak, kokar och dricker kaffe, pratar och läser sina
muhammedanska böner. Det gör ett vidrigt intryck på den besökande
främlingen att se dessa turkiska soldater. Men de kunna, ty värr, icke
undvaras. Kyrkan är gemensam egendom för olika afdelningar af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
