Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 45—63. Judeen: Silo, Betel, Ramalla, Jerusalem, Betania, Jeriko, Hebron, Betlehem, Mizpa, Emmaus, Lydda, Jaffa - 52. Ytterligare om tempelplatsen och dess minnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454
FEMTIOFÖRSTA KAPITLET.
spännas från denna pelare öfver dalen till Oljoberget. Vid snörets ena
ände (på tempelmuren) skall Jesus sitta, vid dess andra ände (på
Oljoberget) Muhammed. Och nu skola alla menniskor vandra på snöret
öfver dalen. De fromma komma lyckligt öfver. Deras änglar leda
och bevara dem. De otrogna falla och störta ned i afgrunden.
Längre mot norr kommer man till den s. k. Gyllene porten. En
bild af dess yttre sida, åt Kidrondalen till, ser läsaren på sid. 456. Dess
läge på muren visar teckningen på sid. 424—425. Den anses
härstamma från femte eller sjette århundradet eft. Kr., att döma efter
byggnadssättet. Dock är intet, som hindrar, att här kunnat finnas
en äldre port. Tvärtom är det mycket sannolikt. I 2 Krön. 23: 5
menas troligen denna port. Likaså i Neh. 3: 31. Genom densamma
var det väl, som »den röda kon», enligt budet i 4 Mos. 19: 9 följ.,
fördes ut till Oljoberget för att brännas upp. Likaså är det väl
antagligt, att äfven den åt Asasel bestämda bocken vid det årliga stora
försoningsoifret drefs ut här från tempelplatsen bort till Judeens öken,
för att bära bort folkets synder (3 Mos. 16).
Den förste, som talar om den gyllene porten, är Antonius
martyr (omkr. år 570 e. Kr.). Han säger: »Från Getsemane stego vi
upp till Jerusalemsporten på många trappsteg. Denna port
sammanhänger med den sköna porten, som förer till templet.» Den sköna
porten omtalas i Apg. 3: 2. Enligt Antonius skall den alltså hafva
legat nära intill den gyllene porten. Sannolikt låg den sköna porten
inne på tempelplatsen. Sedan förvexlades begge, så att den gyllene
porten ansågs vara densamma som den sköna porten.
Här genom denna port tågade de öster ifrån kommande
israelitiska festpilgrimerna in på tempelplatsen, när de foro upp till de
stora högtiderna; och man antager äfven, att Jesus kom samma väg,
då han några dagar fore sin död red in i staden, omgifven af en
skara hänryckta menniskor, som gått ut att möta honom och nu
under hosiannarop följde honom in. Tänk, hvilket tåg det måste hafva
varit! Ack, att dessa murar kunde tala!
Genom den gyllene porten var det ock, som kalifen Omar red
in, när han år 637 e. Kr. intog Jerusalem och lade den heliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
