Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 45—63. Judeen: Silo, Betel, Ramalla, Jerusalem, Betania, Jeriko, Hebron, Betlehem, Mizpa, Emmaus, Lydda, Jaffa - 52. Ytterligare om tempelplatsen och dess minnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
FEMTIOFÖRSTA KAPITLET.
tid en borg vid namn Baris, bygd af makkabeerkonungen Johannes
Hyrkanus omkr. år 120 f. Kr. Herodes den store ombyggde och
utvidgade densamma samt gaf den namnet Antonia. På Kristi tid var
den en mycket stark fästning.
Det kännes ju underligt att vandra omkring på en sådan plats
som denna. Kanske den gamla traditionen har rätt, att det var här
som Abraham, lydig sin Gud, ville offra sin enfödde son Isak. Vare
härmed huru som helst: hvad som är säkert, det är att Salomos
tempel låg här. Här stod förbundets ark med lagens taflor uti,
brännoffersaltaret, den sjuarmade ljusstaken o. s. v. Denna plats var alltså
medelpunkten för det israelitiska folkets religiösa lif. Hit längtade
hvarje troende israelit, hitåt vände han sig, när han bad. Hit
vallfärdade årligen stora skaror under jubelsånger. På denna plats rörde
sig ständigt, isynnerhet vid de stora högtiderna, en talrik skara
tillbedjare, bland dem äfven många hedningar, som lärt att känna Israels
Gud och derför ville tillbedja honom. För dessa senare var en stor
särskild förgård afsedd, kallad hedningarnas förgård.
Huru tempelplatsen såg ut på Salomos tid, derom försöker
bilden på sid. 449 att gifva en föreställning. Den är gjord af den förr
omnämde arkitekten Schick i Jerusalem. Teckningen är tagen från
sydost. Den lägre liggande delen af byggnaderna är Salomos palats,
från hvilket man på dyrbara trappor genom väldiga portar gick upp
till sjelfva helgedomen. Längst till venster synes i sydvestra hörnet
en bro på hvalf. Den gick öfver Tyropeon, en djup dal, som skilde
tempelplatsen från den öfre eller södra staden. Väldiga rester af
brohvalfven upptäcktes år 1838 af en engelsman vid namn Robinson,
hvarför man ock sedan dess kallar dem Robinsonbågen.
Som vi veta, förstördes Salomos tempel i grund af Nebukadnezar
år 588 f. Kr. Men efter återkomsten från den babyloniska
fångenskapen byggde judarna ett nytt tempel på samma plats. Omkring
år 20 f. Kr. började Herodes sitt stora, vidtomfattande
byggnadsarbete till templets och tempelplatsens förstorande och förskönande.
Detta arbete pågick i öfver 80 år och blef icke färdigt förr än några
få år före Jerusalems förstöring. Enligt Josefus’ berättelse skall det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
