Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 45—63. Judeen: Silo, Betel, Ramalla, Jerusalem, Betania, Jeriko, Hebron, Betlehem, Mizpa, Emmaus, Lydda, Jaffa - 54. Hos arkitekten Schick. Vandringar i Jerusalem. Jaffaporten. Stadens murar. Davids torg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
FEMTIOFÖRSTA KAPITLET.
ämne. Han visade oss åtskilliga skrifter, som han utgifvit, och
ritningar, som både han och andra gjort. Intressant var att se en mängd
teckningar, utförda af den verldsbekante, engelske generalen Gordon,
med hvilken Schick legat i liflig brefvexling. De buro vittne om den
lifligaste och mest lössläppta fantasi, man gerna kan tänka sig. Schick
kunde icke afhålla sig från att draga på munnen, då han visade
mig dem. Och jag hade äfven svårt att hålla mig allvarsam.
På gården har Schick uppfört ett mindre hus af sten. Der
förevisar han en af Jerusalems förnämsta sevärdheter. Han har
nämligen der framställt tempelberget i tvenne mycket stora modeller af
trä. Den ena visar tempelberget, såsom det för närvarande ser ut,
med alla byggnader och träd, som deruppå stå, alltsammans utfördt
med den största vetenskapliga noggrannhet, efter sorgfälligt utförda
mätningar. Den andra framställer, så att säga, tempelbergets
forntida historia. Man får der först se berget, sådant det af naturen är.
När man beskådat det, sätter herr Schick in på detsamma de
salomoniska byggnaderna, efter som han tänkt sig dem på grund af sina
forskningar. Och nu ser man en liflig bild af, huru alltsammans
gestaltade sig på Salomos tid, och ända tills templet förstördes genom
Nebukadnezar 588 f. Kr. Sedan tager han bort de salomoniska
byggnaderna och sätter in dem, som Nehemia uppförde efter judarnas
återkomst från Babylon. Derefter flyttar han dit de byggnader, som
uppfördes af konung Herodes, så att man ser hela platsen ungefär
så, som den var på Kristi tid.
Det var ytterst intressant att skåda allt detta och höra gubbens
föreläsningar deröfver. Flere gånger under sina studier i de dunkla
urkunderna hade han trott, att han funnit det rätta. Så hade han
börjat bygga. Men när han hållit på en tid, hade han strandat emot
andra uppgifter, med hvilka han icke kunde tvinga sitt verk att
öfverensstämma. Hvad var då att göra? Han försökte inbilla sig, att de
uppgifter, som icke stämde öfverens med hans idéer, voro felaktiga.
Men huru det var, så stannade han vid att anse sina egna idéer
felaktiga. Han ref ned sitt verk och började bygga om igen. På det
sättet hade han hållit på en lång följd af år. Han hade bygt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
