Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 70—77. Sinaihalfön - 70. Resa till Suez. På Röda hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VI SEGLA UTFÖR RÖDA HAFVET.
629
och kaptenen oss ned på däcket med benen under oss vid ett af
faten. Det andra bars till fördäck till besättningen. Hos oss spisade
äfven styrmannen. Sked begagnades naturligtvis icke. Vi åto med
handen ur fatet. Efter en stund kommo ett par män från fören, der gröten
tagit slut. De satte sig utan vidare ned hos oss, och vi makade åt
oss. Sålunda voro vi fem händer i det fatet. Tillställningen var
icke aptitlig, men den var mycket intressant. Karlarna voro just icke
rena om sina händer, men det gjorde ingenting för mig. Jag åt ju
icke med deras händer utan med min egen. Och gröten smakade
bra. Det förundrade mig högeligen, att det kändes, som om den varit
kokt med smör uti — och godt smör derjemte. Alltså åt jag med
god smak, medan Rosendahl stod och såg på och skrattade. Till
gröten bjöds rå lök och rädisor. När vi ätit, slickade vi oss om
fingrarna och torkade munnen med handens yttersida. Det der gick
förträffligt, och det är alltid bra, om man kan taga seden, dit man kommer.
På kvällen hade vi vackert månsken, och klockan 7» 8 anlände
vi till Tur, en liten stad på Sinaihalfön ungefär 225 kilometer söder
om Suez. Der finnes en hamn, som bildas af korallref, innanför
hvilka en skuta ligger trygg mot hafvets böljor, som här kunna vara
väldiga. Suezviken är nämligen vid Tur 40 kilometer bred, och från
söder ligger hela Röda hafvet på. Tur är en vigtig karantänsstation
under den tid, då de stora pilgrimsfärderna till Mekka pågå. Ty
vanligen föra dessa med sig förhärjande farsorter.
Öfver natten måste vi blifva kvar på skutan för tullens skull, och
det var ju väl så bra att sofva der som i land. Vi sofvo godt. På
morgonen skulle vi spisa frukost, innan vi gingo i land. Nu
saknades vår smörask, en bleckdosa med konserveradt schweiziskt smör, som
vår dragoman hade köpt i Cairo. Vi letade och letade. Allt
förgäfves! Och nu fick jag förklaring på, huru det kom till, att kaptenens
gröt i går kväll smakade smör. De hade stulit vår smörask. Sådana
kanaljer!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
