Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 70—77. Sinaihalfön - 71. I Tur. Färden till Sinai
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
634
SJUTTIOFÖRSTA KAPITLET.
långt nere. Först på morgonen kom karlavagnen öfver horisonten.
Det var, som hade jag träffat en gammal bekant från Sverige.
Redan klockan 4 på morgonen stego vi upp. Det var herrligt
månsken men kallt och blåsigt. Medan dragomanen och beduinerna
gjorde våra saker i ordning och dragomanen kokade vårt kaffe, gingo
jag och Rosendahl afsides för att läsa ett Guds ord och bedja. Först
klockan V, 6 sutto vi upp på våra kameler igen.
Ridkamelerna i Arabien äro icke så stora som de lastkameler, som
vi hade sett i Syrien. De äro af en ädlare ras och äro icke så fula.
Men ondsinta äro de och gifva ofta sitt sinne tillkänna genom att
visa tänderna och vråla. Emellertid lyda de, och det är hufvudsaken,
om de äfven protestera dervid. De anses vara dumma såsom alla
andra kameler. Det kan jag icke bedöma, då jag aldrig sett deras
förstånd sättas på prof. I ett fall äro de dock mycket kloka. När det
stormar i öknen och sanden yr, lägga de sig ned, sträcka ut halsen
efter marken, tillsluta ögon och mun samt vända bakdelen mot
vinden. Jag har haft rätt mycket tillfälle att öfva mig sjelf i denna
vishet, men jag har ännu icke på långt när hunnit blifva så fullkomlig
deri som en kamel.
Kamelen har blifvit kallad öknens skepp, och det med rätta.
Han har fötter stora som små kuddar, just lämpliga att gå på
ökensanden med. Han behöfver mycket litet att äta. Våra beduiner gåfvo
sina kameler en liten påse säd morgon och afton, det var allt. Under
dagens ridt fingo de nafsa åt sig någon tugga här och någon tugga
der af tamariskbuskar eller tistelstånd. Dessa senare voro
mycket grofva och taggiga. Men kamelerna åto dem, som om det varit
klöfver. Dricka behöfver kamelen icke på flere dagar. Jag red min
i tio dagar men såg honom aldrig dricka. När vi kommo till något
vatten, försökte jag att förmå honom dertill men förgäfves. Kamelen
uthärdar utan svårighet både stark hetta och bitande köld. Om
vintern lär det vara mycket kallt på Sinaihalfön.
När man skall sätta sig upp på en kamel eller lasta honom,
måste han lägga sig ned. Han viker då ihop sina ben i tre delar.
Han har nämligen en led mer på hvarje ben än andra fyrbeningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
