- Project Runeberg -  Till Österland : skildringar från en resa i Turkiet, Grekland, Syrien, Palestina, Egypten samt på Sinaihalfön hösten och vintern 1894 /
663

(1896) [MARC] Author: P. P. Waldenström - Tema: Turkey, The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 70—77. Sinaihalfön - 74. Sinaiklostrets bibliotek. Kapell. Affärd från Sinai. Israels barns uttåg ur Egypten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MOSESSTENEN. — ISRAELS TÅG GENOM ÖKNEN.

663

rekommendation från abboten i Cairo. Det månde han icke understå
sig att göra om igen.

Före vår afresa lät man oss veta, att några af klostrets munkar
skulle fara till Suez samma dag som vi, och man frågade, om vi
ville hafva deras sällskap. Men det undanbådo vi oss. De foro alltså
öfver Vadi er-Raha; vi följde Vadi es-Schek. Den förra vägen är
något kortare, den senare är mycket bekvämare. Dertill kommer, att
det utan tvifvel var genom Vadi es-Schek, som Israels barn tågade,
när de kommo upp till Sinai, och det gjorde den vägen mer
intressant för oss. Vadi er-Raha är visserligen bred men endast 2 — 3
kilometer lång, och den dal, genom hvilken man norrifrån kommer
in i den, är mycket smal och besvärlig. Deremot är Vadi es-Schek
på en sträcka af nära 50 kilometer mycket bred samt jemn och slät
som ett salsgolf. Det är derför alldeles klart, att Moses med sitt folk
icke kunnat välja någon annan väg än denna. Ja, här kom han, den
store mannen och troshjelten. Vi trampade, så att säga, i hans
fotspår, och det får man icke göra alla dagar.

Israels barns uttåg ur Egypten samt fyrtioåriga vandring genom
öknen är en af de väldigaste tilldragelser, som verldshistorien vet att
omtala. Folket utgjorde ett antal af mer än 600,000 vapenföra män
från och med tjugu års ålder och deröfver. Läggas dertill qvinnor
och gubbar och all ungdom under 20 år, så kan man tryggt antaga,
att hela antalet af Israels barn uppgick till omkring två och en half
millioner menniskor. Hvem hade vågat att hos detta genom
långvarigt förtryck förslafvade och förvildade folk ingjuta tanken på
befrielse, att sedan låta det komma från tanke till handling, och
slutligen att sätta sig i spetsen för hela den oerhörda rörelsen och taga
på sig det öfverväldigande ansvaret för utgången? Icke mer än en
— den ene — Abrahams, Isaks och Jakobs Gud. Han hade länge sett
sitt folks lidande i Egypten och hört deras rop öfver sina förtryckare,
och han steg ned för att frälsa dem (2 Mos. 3: 7 f.). Han tänkte på
sitt förbund med Abraham, Isak och Jakob (2 Mos. 2: 24 f.). Vid
berget Horeb vallade Moses, en ur Egypten landsflyktig, redan
åttioårig gubbe, sin svärfaders fårahjord. Honom hade Gud utkorat till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:35:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillost/0715.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free