- Project Runeberg -  Till Österland : skildringar från en resa i Turkiet, Grekland, Syrien, Palestina, Egypten samt på Sinaihalfön hösten och vintern 1894 /
683

(1896) [MARC] Author: P. P. Waldenström - Tema: Turkey, The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 70—77. Sinaihalfön - 77. Grufvor vid Magara. Vi komma till Röda hafvet. Elim. Sinaihalföns forntida och nuvarande utseende. Mara

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MAGARAS GRUFVOR. — STENARNAS VITTNESBÖRD.

683

Huru obetydlig denna omständighet än vid ytligt betraktande
synes vara, så har den dock i verkligheten ett icke ringa intresse.
Man har nämligen emot historien om Israels vandring genom öknen
framkastat den invändningen, att egyptierna hade bergsbruk på Sinai.
Och det är icke tänkbart, säger man, att Moses skulle ha vågat gifva
sig af med folket åt trakter, der han visste, att han skulle stöta på
egyptiskt folk och sannolikt äfven egyptiska krigare. Icke heller talar
den bibliska berättelsen om någon sammandrabbning i öknen mellan
Israeliter och egyptier, hvilket dock hade varit oundvikligt, om de
förre tågat här fram. Men saken får sin mycket ^enkla och
naturliga förklaring genom »stenarnas vittnesbörd». Hade
bergshandteringen här i Magara blifvit nedlagd under Ramses 11:s regering, så
är klart, att också folket dragit sig derifrån, och att Moses utan
motstånd kunnat vandra denna väg.

Det mineral, som togs ur Magaras grufvor, kallas i de egyptiska
inskrifterna »mafkat» och var grönt till färgen. På inskrifterna nämnes
det också för »äkta», naturligtvis i motsats till liknande oäkta mineral.
Sannolikt menas dermed smaragd. Orsaken till bergshandteringens
nedläggande torde hafva varit, att man icke vidare fann någon äkta
smaragd, och att det oäkta mafkat icke hade det värde, att det
lönade sig att bearbeta grufvorna. För närvarande bearbetas de
emellertid. Det var rätt många arbetare, vi sågo deruppe i bergen. För
hvems räkning de arbetade, vet jag icke. Kanske de gjorde det för
egen. Någon äkta smaragd finnes der dock icke. En bild af
gruf-öppningen ses på sid. 680.

Midt emot grufvan ligger en stor kulle. På densamma finnas
ännu åtskilliga ruiner kvar af boningar och fästningsverk och fabriker
från de gamla faraonernas tid.

I sammanhang härmed må äfven nämnas, att egyptierna från
urminnes tid på flere ställen af Sinaihalfön bearbetat koppargrufvor.
Äfven lemningar af jerngrufvor har man upptäckt.

Magara är efter all sannolikhet samma plats, som i 4 Mos. 33: 12
omtalas under namnet Dafka, då det heter: »Och de bröto upp ur
öknen Sin och lägrade sig i Dafka.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:35:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillost/0737.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free