Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 78—83. Öfre Egypten: Dendera, Luksor, Karnak, Thebe - 83. Återfärd till Cairo. Resa till Alexandria. På Medelhafvet. Till Neapel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
740
ÅTTIOTREDJE KAPITLET.
utmärker detta folk. Ack, när skola våra kristna länder blifva fria
från dryckenskapens gränslösa förbannelse?
En liten rolig händelse inträffade under färden. En arab, som
varit någon tid i Amerika, tilltalade Rosendahl på jämmerlig engelska.
Rosendahl förstod ej, hvad han sade, men jag förstod det, ty det var
just af den sortens engelska, som jag sjelf brukar tala. Då vände
araben sig till mig och sade förvånad: »Den der herrn förstår icke
engelska». — "Nej, han gör icke det», svarade jag, nota bene sådan
engelska som jag och han talade.
När vi kommo till Alexandria, togo vi en droska och körde rätt
ned till ångbåten, som, märkvärdigt nog, låg vid kajen, så att vi icke
behöfde låta ro oss ut. Det var en mycket stor engelsk ångare med
namnet Hydaspes, tillhörig, efter hvad man sade, verldens största
ångbåtsbolag. Sedan vi fått våra saker om bord, begåfvo vi oss ut i
droska för att bese staden. Men det blef mycket flyktigt. En del
af staden är alldeles europeisk. Dess gator täfla i prakt med hvilken
af Europas hufvudstäder som helst. En annan del är arabisk med
trånga, krokiga och smutsiga gator. Invånarnas antal är omkr. 250
tusen, deribland 50 tusen europeer, mest greker och italienare.
Alexandria har sitt namn af Alexander den Store, som är dess
anläggare (omkr. år 320 f. Kr.) Dess läge är utmärkt. Derför är
ock dess handel storartad. Årligen besökes det af mer än 2,000
ångbåtar, af hvilka öfver hälften äro engelska. Under århundraden var
det verldens förnämsta handelsstad och på samma gång ett hufvudsäte
för grekisk-egyptisk lärdom. Dess bibliotek voro verldsberömda. Det
större af dem hade redan i tredje årh. f. Kr. 400 tusen bokrullar *
och ett par århundraden senare 900 tusen. Det mindre egde
under sin högsta blomstringstid 300 tusen bokrullar. Det brändes då
af den arabiske kalifen Omar, som år 641 e. Kr. intog staden.
Af det gamla Alexandria står nu ingenting mer kvar än en
kolossal pelare, som tillhört ett åt guden Serapis helgadt tempel. Han
är af röd granit från Assuan, 32 meter hög (sockeln inberäknad).
* På den tiden skrefvos böcker på stora papyrus och pergament, som rullades
ihop, alldeles som t. ex. stora kartor hos oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
