Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 84—90. Alexandria, Medelhafvet, Italien: Neapel, Rom, Milano, hemfärden - 84. Neapel. Vesuvius. Pompeji. Resa till Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POMPEJI. — GRÄFNINGARNA DER. 749
omkommit ute på gatan. I ett museum i Pompeji kan man se
sådana och på dem märka, hvilken förtviflad kamp både menniskor och
djur haft, innan de blifvit fullständigt begrafna och förbrända.
Pompeji anses hafva haft omkr. 40 tusen invånare. Det var en
rik handels- och fabriksstad. Dess anläggning var mycket regelbunden.
Gatorna voro visserligen smala men raka och belagda med stora
stenplattor samt försedda med trottoarer på båda sidorna — allt ännu
väl bibehållet. Bland uppgräfda byggnader må nämnas en teater,
uppförd på enskild bekostnad, samt amfiteatern. Den förra säges hafva
rymt 5,000 åskådare, den senare 12,000. Men när man står på
platsen, inser man strax, huru orimligt öfverdrifna dessa uppgifter äro.
Man räknade folk då såsom nu och såg fem, der det satt en.
Det förnämsta intresset tilldraga sig de privata romerska boningar,
som blifvit lagda i dagen. Man kan här se, huru romarna, i
synnerhet de förnäma, hade sina bostäder inrättade. De gjorde icke
såsom vi: de lade icke grannlåten utåt gatan och lät gården vara huru
enkel som helst, för att icke säga: huru tarflig som helst, utan de
handlade alldeles tvärt om. Utåt gatan syntes ofta ingenting annat
än en slät vägg, men gården, der familjen vistades, och mot hvilken
alla rummen hade sina dörrar vända, var prydd på det trefligaste
vis. I dess midt var en bassäng, och omkring denna var gården
belagd med marmor samt prydd med växter och konstverk.
Pompeji var i gamla tiden beryktadt för det sedeslösa lif, som
fördes der. Derom bära ock många funna »konstsaker» och annat
vittne. En del väggmålningar äro af den beskaffenhet, att de måst
genom brädväggar undandragas den besökande allmänhetens blickar.
När sådana saker kunnat målas och tålas på framstående platser i
ansedda mäns boningar, då har man full rätt att deraf draga slutsatser
om det lif, som fördes i samma och dermed likställda hus. En hel
gata bär ett namn, som på svenska skulle heta »skökogatan», och på
ett ställe på en af stadens hufvudgator finnes en skylt, som pekar in
i en skökas hus. Den är inhuggen i en af de stenplattor, hvarmed
gatan är belagd, och är till den grad snuskig, att den icke kan här
beskrifvas. Den torde nog icke heller vara beskrifven i något verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
