Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 84—90. Alexandria, Medelhafvet, Italien: Neapel, Rom, Milano, hemfärden - 90. Pantheon. Maria Maggiore. Lateranska kyrkan. Scala Santa. Den heliga Cecilia. Milano. Hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
796
NITTIONDE KAPITLET.
Intill kyrkan stöter det Lateranska palatset. Ursprungligen
enskild egendom, tillhörig den rika lateranska familjen, skänktes det af
kejsar Konstantin den Store till påfven och blef sedan påfvarnas
residens till år 1308, då det brann ned och blef ruin. År 1586 refs
ruinen ned, och det nya palatset byggdes, dock icke så stort som det
gamla. Sedan år 1843 användes det till museum.
Strax norr om kyrkan, vid samma plats, står en mindre, ja, rätt
oansenlig byggnad, som dock för mig hade större intresse än kyrkan
(i hvilken jag aldrig var inne). Den utgör egentligen en
kringbygg-nad omkring en stor och bred marmortrappa, den s. k. Scala Santa
(d. v. s. den heliga trappan), som har 28 steg och påstås hafva hört
till Pilati palats i Jerusalem. På denna trappa skulle alltså Jesus
hafva gått upp, när han fördes inför Pilatus, och gått ned, när han
leddes bort till afrättsplatsen. På dessa trappsteg har dervid blodet
från hans sår droppat ned. Trappan hålles derför i stor vördnad,
och ständigt krypa menniskor på knä uppför den samma. När vi
voro der inne, sågo vi några män och kvinnor sysselsatta dermed.
De lågo på knä på ett trappsteg och läste i en bönebok. Sedan
klefvo de upp på nästa trappsteg, hvilade der några ögonblick,
medan de åter läste någon bön, hvarefter de fortsatte på samma sätt
ända upp. För att icke trappstegen skola slitas af detta ständiga
masande, äro de belagda med trä. När de fromma kommit ända
upp, så gå de ned på en sidotrappa, som är skild från den
heliga trappan genom en vägg. Och der behöfva de icke gå på knä.
Uppför denna trappa har också Luther krupit såsom en trogen
kyrkans son för att erhålla den aflat, som påfven hade utlofvat. Det
var år 1510. Men medan han höll på dermed, tyckte han sig höra
en röst, som ropade till honom: Den rättfärdige skall lefva af tro.
Förfärad och full af blygsel reste han sig och skyndade derifrån.
Vid trappans öfre ände är ett kapell, som är mycket heligt.
Det är den enda kvarvarande delen af det gamla lateranpalatset och
var påfvarnas huskapell. Der förvaras, utom en mängd andra reliker,
en tafla, målad på trä, som föreställer Kristus. Den skall vara ett
verk af evangelisten Lukas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
