- Project Runeberg -  Till sjöss och lands /
42

(1901) [MARC] Author: Reginald Ernest Horsley Translator: H. Nordenadler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FJÄRDE KAPITLET. I fjärran land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Gud gifve, att han inte har det sämre än vi», sade Mikael
och lade sig i sin koj. »Jag vet inte hvad du tänker göra, men jag
är destinerad till ’Fjäderholmarna’. Och behöfver inte tänka på
någon vakt», tillade han. »O, det är härligt! Det säger jag då, att
den här kojen är bättre än flotten. Tycker inte du så med?»

»Jo, det är den verkligen», svarade jag, i det jag följde hans
exempel och lade mig. »Men att vi äro på väg till Sidney! Det
tycker du väl bättre om än herr Timberlys kontor? Hvad skola vi
göra, när vi komma fram?»

Mikaels enda svar var en snarkning. Han låg redan djupt
insomnad.

Hade vi varit första klassens passagerare, som betalat bra, kunde
kapten Soames icke ha visat oss större uppmärksamhet. Han var
godheten själf; och när Mikael på sitt karakteristiska sätt erbjöd sig
att uträtta något arbete för att betala resan för oss tre, skrattade den
godlynte skepparen honom midt i ansiktet.

»Nej, nej», sade han, »ni seglar icke under mig och skall inte
arbeta under mig. Jag tycker, ni har förtjänat att få fritid nu. Om
vi skulle komma på den tanken att göra en tripp tillbaka till
Valparaiso framdeles, skola vi se hvad som kan göras. Som det nu är,
bli ni mina gäster.» Och då Mikael protesterade och sade, att han
var fullkomligt i stånd att arbeta och önskade få göra det, bad
kaptenen honom skrattande »hålla mun».

»Hör nu, unge Brook», sade han till mig en dag, »hvad
tänker ni göra, när ni kommer i hamn?»

Jag svarade, att Mikael och jag voro mycket villrådiga härom,
men vi tyckte, att, eftersom vi voro där, skulle vi se oss om i landet.

»Så godt är det», sade kaptenen. »Men hur har ni det med
kassan?»

»Jo», svarade jag, »jag har omkring tio pund, och Mikael har
fem, men vi tänkte be er ta emot det som betalning för vårt kosthåll.»

»Nej, unge man», sade kapten Soames mycket bestämdt, »kom
aldrig och tala om något sådant. Jag har tagit upp er tre ur hafvet,
och jag vill inte ta emot någon betalning», hvarpå han vände sig
om och gick bort.

»Jag har tänkt på en sak», sade han och vände om till mig
efter att ha gått af och an några gånger, »som jag skall tala om för
er. Ni har väl skrifvit till er far, gissar jag? Har ni ett bref färdigt
att afgå vid första hamn vi komma till?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:35:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillsjoss/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free