Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FEMTE KAPITLET. På Evora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
all vänlighet. »Ni är gröfre vid tjugo år, än er far var vid
tjugofem», sade han; »och han var ändå ingen spenslig karl.»
»Ni känner således min far?» frågade jag förtjust.
»Känner honom!» upprepade öfversten. »Jag skulle tro det.
Det gjorde hvarenda en vid hela regementet, ty han var den
tappraste soldaten och dugligaste officeren där. Och jag tror just inte,
att jag glömmer, hur han en dag, när jag fick en kula genom knäet,
lyfte upp mig och bar mig på ryggen midt framför artillerielden.
Visst känner jag er far!»
»Å, öfverste, var det ni?» utropade jag. »Min far har berättat
det där, men jag hade glömt ert namn.» Och under middagen njöt
jag mera af öfverstens berättelser än af rätterna.
»Hör nu, Jack», sade han, då vi samlades i rökrummet, »ni
borde ha följt i er fars fotspår. Hvarför gjorde ni inte det? Det
finns plats för sådana som ni i Indien än i dag.»
»Min far ville, att jag skulle stanna hemma», svarade jag. »Han
ville inte höra talas om att jag skulle gå i krigstjänst.»
»Och så har ni flugit ur boet ändå. Ja, ungt blod vill ha sin
egen väg. Af Arundel har jag hört», fortsatte han, »att ni och er
unge vän skola bege er ut på en jakttur. Jag skulle gärna vilja vara
med genom ombud. Jag skulle vilja ge er en bössa.»
»Jag tackar er för er vänlighet», sade jag, »men min far gaf
mig en vacker bössa, när jag lämnade hemmet, och en jaktknif också.»
»Gjorde han?» sade öfversten. »Har ni någon bössa då?»
frågade han därefter Mikael.
»Nej, det har jag inte», svarade denne.
»Då skall ni få den bästa, som kan fås, i morgon», sade
öfversten. »Inte ett ord. Jag säger, att ni skall ha den. Och vi skola
öfverglänsa unge Brook. — Gaf er en bössa?» muttrade han.
»Hvarför gjorde han det? Han kunde ha lämnat det åt mig.»
»Han glömde antagligen, hur sannolikt det var, att jag skulle
träffa er», sade jag.
Öfversten skrattade. »Naturligtvis», sade han. »Jag glömde
alldeles, att han inte anförtrott er åt mig. Och han gaf er en
knif också. Jag undrar just, om det var den knifven.»
»Hvilken knif?» frågade jag.
»Knifven, som han stack ihjäl tigern med.»
»Hvad för något?» utbrast jag. »Var ni med? Ja, just den var
det. Skulle ni vilja se den?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
