Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SJÄTTE KAPITLET. Väster ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ja, det är det», svarade Micky och letade fortfarande efter
tändstickan.
»Se här har ni. Här är eld», sade färjkarlen, strök eld på en
sticka mot benet och höll den försiktigt mellan händerna. »Riktig
sjömanstobak! Och godt om den, kan jag tro?»
»Var säker», sade Micky gladt. »Jag har en hel låda full, som
Kristofer Kolumbus gaf min far till present, när han kom tillbaka
från Amerika.»
»Gjorde han?» sade färjkarlen högst intresserad, ehuru han
säkerligen aldrig hört talas om den store amiralen.
»Ja», fortsatte Micky och sög lugnt på sin pipa, »och far min
gaf mig en hel del och sa’: ’Micky, min gosse’, sa han, ’stoppa det
här i din pipa och rök det; och när helst du träffar på någon
trumpen karl, som inte svarar höfligt, när du gör honom en höflig fråga,
så gif honom en bit, så skall du få se så kvickt han byter om ton.
Kanske han farit på den här färjan själf någon gång i tiden.»
Ben och jag brusto i skratt.
»Och se här, gamle gosse», fortsatte Micky och drog fram den
dyrbara tobaken samt skar af hälften af den, »är en bit åt er, och
kanske ni kommer ihåg far mins ord, när ni valkar den i munnen.»
»Mycket tacksam, bästa herrn», sade färjkarlen och bet kvickt af
en bit. »Jag menade inte så illa och hoppas, att det inte togs så upp
heller. Nästa gång ni far öfver med färjan, skall jag vara annorlunda.
Tänker ni sälja resten af förrådet?»
»Ja», svarade Mikael, när färjan skrapade mot bottnen, och han
hoppade i land. »Vi äro på väg till kungen på Kannibalöarna, och
eftersom jag tror, att han kommer att ta alltihop, så skall ni få
den andra biten också.»
Färjkarlen var mycket tacksam. »Ni är en riktig gentleman»,
ropade han, när vi gingo vår väg. »Hör på, Ben. Jag har hört sägas,
att några vildar varit synliga nyligen.»
»Hvar?» frågade Ben, i det han stannade helt tvärt och vände
sig om.
»Ett stycke norr ut. Trodde, att ni skulle vilja ha reda på det.»
»Många?» frågade Ben.
»Kan inte säga. Nick Barlow säger, att han såg ett halft
dussin; men kanske det är fler. Adjö så länge.»
»Adjö så länge», svarade Ben. »Jag undrar, om han inte tar fel
ändå», fortsatte han, när vi vandrade öfver slätten mot bergen. »Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
