Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TIONDE KAPITLET. Guldfeber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Hvad var det, som framkallade denna egendomliga sinnesrörelse
hos er? Hvad är det, som blifvit sant?»
»Min dröm!» utropade Ben och reste sig. »Min dröm om
guld. Jag skall säga er, pojkar, att jag drömt om det i åratal. Jag
har arbetat för det, jagat efter det, sökt det kors och tvärs i
detta land. Men jag har aldrig funnit det. Jag visste, att det fanns
här. Jag kände det. Jag förstod det af alla tecken. Klipporna,
jorden, själfva luften sade mig det. Jag har inte funnit det; men här
är det, här i flodbädden, under den mark, på hvilken vi nu trampa,
framdraget i ljuset af detta lilla barn!»
Han lyfte upp Daisy och kysste henne.
»Vet du, liten», fortsatte han, »här på den fläck, där vi fyra
nu stå, skola i morgon stå ett dussin, ty Mackenzie och hans folk
skola komma hit med hackor och spadar. Sedan kommer hela
Bathurst att flytta hit, och så småningom, när nyheten spridts, skola
komma från norr och söder, öster och väster kristna, judar och
hedningar; alla skola skynda hit i tusental. Men låt dem komma!
De skola bringa rikedom till landet — mera än de föra bort, och för
öfrigt räcker det till åt alla. Landet är fullt af det. Inte här, inte
där, men öfverallt. Och dig, liten, tillhör äran att ha funnit det.
Män ha tänkt, och män ha handlat. Några ha pekat ut platser, och
andra ha följt anvisningen, men ingen har lyckats, ingen har funnit
det förr än nu, då du, ett litet barn, okunnig om hvad du gjorde,
lyfte denna lilla guldklimp från marken. Gossar», slutade han, i det
han satte ned Daisy igen och svängde sin hatt, »tre hurra för Daisy
Revel, upptäckaren af guld i Australien!»
Vi läto hurraropen ljuda, och det tycktes mig, som om de
upprepats från andra sidan floden, men jag antog, att det var eko och
sade ingenting om det då.
Och sedan Ben nu lugnat sig, sade han på sitt vanliga,
affärsmässiga sätt:
»Hör nu, Daisy, visa mig precis, hvar du fann den lilla klimpen!»
»Den låg här», sade Daisy, i det hon lutade sig ned och lade
fingret på en fläck strax under ektelningen. »Och — o, här är
en till!»
Hon höll upp en mindre bit, än den hon funnit förut.
Bens ögon strålade.
»Jag har en aning om att det finns mera på samma ställe. Vi
skola i alla händelser titta efter.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
