Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TOLFTE KAPITLET. Uf visar sig vara en bra karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jag fick tag på guldet, Bill», mumlade han.
»Det gjorde du», inföll jag och tog ifrån honom guldpåsen,
»men du är inte mycket rikare för det. — Hallå! Är du mycket
skadad?»
Watty slog upp ögonen och stirrade slött på mig, men när
han fick se Uf, tycktes han återfå minnet, och han skrek af
förskräckelse.
»Var lugn», sade jag. »Ingen tänker göra dig någon skada.
Tror du, att du kan stiga upp?»
»Ja, jag tror, att jag kan gå», svarade han. »Men hvad tänker
ni göra med mig?»
»Vända om till lägret med dig. Din vän Burke skall bli
förtjust öfver att få återse dig. Jag gissar, att de fått tag på honom
vid det här laget.»
»Å nej», sade Watty med en ed. »Han är för slug.»
»Hvart har han tagit vägen då?» frågade jag.
»Det får ni ta reda på», mumlade han. »Hjälp mig upp nu,
om ni tänker gå! Jag tänker inte besvara några frågor.»
»Kom då», sade jag. — »Kom ihåg, Uf, inga försök! Jag
håller ögonen på dig.»
»Kr-r-r!» sade Uf ilsket.
»Hur kunde du komma så där i rätta ögonblicket, Uf?»
frågade jag, när vi voro på väg mot lägret och gingo på hvar sin sida
om Watty.
»Mig tänka få frukost hos er», sade Uf, »och därför komma
tillbaka till läger.»
»Det var något tidigt», sade jag skrattande. »Nå-å?»
»Då mig se två karlar i floden. Den ene skjuta, och den andre
springa efter. Sedan mig se den andra vara ni, och mig följa efter.»
»Det gjorde du väl i någon särskild afsikt. Hvarför?»
»Mig mycket hungrig. Ni mycket god man, Jack.»
Jag skrattade. »Din hungriga mage har varit oss till stor hjälp»,
sade jag. »Jag skall se till, att du får något att stoppa i den, när vi
komma till lägret.»
»Tacka», svarade Uf. »Mig inte ätit något sedan i går. Bara
tre ’possum.»
Lägret var lugnt, när vi anlände, hvilket kanske var lyckligt
för Watty, och utan att bli uppehållna uppnådde vi poliskvarteret,
hvarest jag öfverlämnade min fånge med tillkännagifvande, att jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
