- Project Runeberg -  Till sjöss och lands /
174

(1901) [MARC] Author: Reginald Ernest Horsley Translator: H. Nordenadler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FEMTONDE KAPITLET. Striden på Booroowong

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Hvad går åt dig, Bill Burke?» skrek Dick. »Hörde du inte,
hvad kaptenen sade?» Åter den hemlighetsfulle kaptenen. Min
tacksamhetsskuld till honom ökades.

»Låt mig vara!» skrek Bill och kämpade med de andra, som
höllo honom fast. »Låt mig vara! Jag skall lära honom. Jag vill
se hans blod.»

»Inte den här gången!» svarade Dick. »Det är inte sådana
order.»

»Det var tur för honom, att han inte kom, där jag postade»,
sade Burke och ansträngde sig till det yttersta. »Jag skulle ha knackat
honom, vare sig kaptenen sagt ja eller nej till det.»

Jag kände mig tacksam för att jag råkat i händerna på Dick i
stället för på Burke.

»Skulle du?» ropade en annan man, som nu framträdde. »Skulle
du? Om du hade gjort det, skulle du nu inte fått mycken tid att
tala om det, ehuru jag för närvarande behöfver så många händer som
möjligt. Jag har haft nog af ditt skryt, sedan du förenade dig med
oss. Det finns bara en herre i detta läger, och jag förmodar, du vet,
hvem det är. Har du förstått?» Han drog upp en revolver ur bältet
höll den under näsan på Burke.

Burke förstod och drog sig tillbaka utan att våga svara på
kaptenens tal.

»Det är ju Tom Reid», tänkte jag. »Han är bandets ledare! O,
vi ha blifvit sålda!»

När Burke dragit sig tillbaka, vände sig Reid till mig med
ett grin.

»Nå, hur finner ni er?» frågade han.

»Tack, inte så särdeles bra», svarade jag. »I alla fall är jag
er mycket tacksam för ert deltagande för mig.»

»Ni är kallblodig», sade Reid skrattande, »men jag är rädd för
att ni smickrar mig. Jag hade aldrig väntat att få se er. Jag väntade
någon helt annan. Om Dick förstått skillnaden mellan er och denne
någon, skulle ... ja, då skulle ni inte haft många bekymmer nu.»

»Å!» utbrast jag förvånad, men Burke steg fram och svängde
sin knif. »Låt mig befria honom från dem!» skrek han.

»Tyst!» ropade kaptenen. »Jag skall säga till, när jag vill, att
du skall öppna munnen. Gå din väg!»

Burke drog sig tillbaka med en ed, och Reid fortsatte:

»Jag har följt er ända till Booroowong, tack vare er väns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:35:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillsjoss/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free