Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Buonatestas aftonsång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På varje vagga, som beställs, som lånas,
ett visdomsord med blod jag rista vill:
»Små ungar födas enbart för att hånas;
ty det har allvar blott, som ej är till.»
Re’n sömnen, livets blinda mormor, hånar
de människokräk, hon kastar på sin bädd.
En skald i jægerskjorta! Fryne klädd
i päls! Achilles, Sokrates, med månar!
Jag älskar livet som en sminkad snärta,
när hon mig nalkas, leende och fräck.
Min lycka är att få med tryckarsvärta
förevigat vart pännans tjuvpojkstreck.
Jag gitter ej att jämt för kvinnor sucka.
Men kommer någon ungmö eller nucka
och smickrar mig en liten, liten stund
jag kysser tacksamt hennes ljuva mun.
Jag tror ej att jag nånsin kunde neka
att återgälda så en komplimang,
ej ens om den från vissna läppar klang –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
