- Project Runeberg -  Om de äldsta spåren af menniskans tillvaro på vår jord /
8

(1873) [MARC] Author: Gustaf Retzius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de äldsta spåren af Menniskans Tillvaro på vår jord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nilsson genom sina epokgörande arbeten öfver den
Skandinaviska Nordens Ur-invånare upphöjde henne
till denna rang och genom införande af den
komparativa, naturvetenskapliga metoden i denna forskning
gaf åt henne den grund, hvarpå hon sedan med så
mycken framgång blifvit uppbygd.

Nilssons och den ungefär samtidige utmärkte
danske fornforskaren Thomsens arbeten blefvo ej nog
tidigt kända i utlandet. Samma öde som Schmerling
rönte derför länge den outtröttlige Boucher de
Perthes.
Han hade redan vid medlet af 1830-talet
i de lager, som afsatt sig ur Sommefloden, funnit
flintredskap, hvilka tydligen buro prägeln af att
vara tillverkade utaf menniskohand, liggande
tillsamman med lemningar af längesedan utdöda djur,
och han drog deraf den ganska naturliga slutsatsen,
att menniskan lefvat på samma tid som de. Men
man skrattade åt honom. Man hade nu en gång
föresatt sig att ej tro på slika upptäckter, och det
fordrades de engelske forskarnes Falconers,
Prestwichs
och Evans stora autoritet för att sent omsider
(1859) gifva Boucher de Perthes rätt och förändra
de lärdes och allmänhetens domslut. Nu sedan
uppmärksamheten en gång på allvar blifvit riktad åt
detta forskningsfält, hopade sig snart upptäckt på
upptäckt, och i Europas olika länder hafva under de
senaste åren mångfaldiga dylika undersökningar
blifvit utförda och inregistrerade i vetenskapen. Främst
bland de män, som häråt egnat sin tid och sina
krafter, må nämnas den utmärkte fransmannen Lartet.
Tillsammans med honom har engelsmannen Christy,
hvilken med entusiastisk ifver åt denna forskning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:35:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillvaro/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free