Om de äldsta spåren af menniskans tillvaro på vår jord / 24 (1873) Author: Gustaf Retzius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de äldsta spåren af Menniskans Tillvaro på vår jord

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ned i midten af dalen ser man den numera
jämförelsevis så obetydliga floden Somme flyta fram i
sin fåra. På ömse sidor derom och under dess
botten ligga vidsträckta aflagringar af lera och sand,
afsatta ur floden i föregående tider, då den egde
större vattenmassa med bredare spegel. Längre åt
sidorna, på dalens sluttningar, vid Menchecourt och
Mautort, finnas ännu äldre aflagringar af grus och
lera, och det är i dem man anträffar de äldsta
lemningarna af den forna djurverlden och menniskan.

Bild 3. Tvärsnitt af Sommeflodens bädd vid St. Acheul. a lager af lera 4—5 fot djupt; b af grus, 1—2 fot; c af mergel, 5—6 fot; d gruslager med flintverktyg, e graf med likkista.

Bild 3 visar i något större skala de särskilda
hvarfven i sådana gamla lager, dels i orubbadt
skick, dels — och detta har sitt egendomliga intresse —
i rubbadt tillstånd, i det att här under den första kristna
tiden, då denna mark användes till kyrkogård, en graf,
hvilken innehåller en likkista af sten, befinnes nedgräfd
ända ned i det tredje lagret; å ömse sidor om denna graf
äro lagren åter i orubbadt skick. Det är i det understa
hvarfvet af detta lager, synnerligen i dess djupare
delar, de äldsta fornlemningarna finnas.

För jämförelses skull meddelas en lodrät
genomskärning (Bild 4) från Seineflodens gamla bädd vid
Paris, hvilken visar, huru rikt hvarfvens antal kan
vara. För den som intresserar sig för dessa
forskningar, är det lätt och onekligen lönande att vid ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>