Om de äldsta spåren af menniskans tillvaro på vår jord / 100 (1873) Author: Gustaf Retzius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de äldsta spåren af Menniskans Tillvaro på vår jord

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sjelfva ett egentligen kringvandrande folk. De synas
haft fasta hemvist och bott året om i sina grottor;
derom vitna de renhorn man funnit i breccierna, ty de
tillhöra djur från alla årstider. Äfven af fossila snäckor,
som blifvit förda långväga från, gjorde man sig
prydnader (se Bild 25, a). Det är dock möjligt, att det
ej var blott för grannlåts skull man bar alla dessa
snäckor, utan måhända låg i detta bruk en djupare

Bild 25. Prydnader, a fossil mussla (La Mad.); b Hörntand af räf (La Mad.); c framtand af ren; d, d’ framtand af oxe (L. Basse) Eft. Christy o. Lartet. Nat. storl.

orsak. Kanske voro de amuletter; i så fall kunde vi deri
spåra ett, om än aldrig så dunkelt drag af religion, det enda
som breccierna låta oss ana. Mer än om snäckorna gäller
dock detta om de genomborrade djurtänderna. Ån i dag bruka
många vilda folk sådana tänder, såsom qvinnoprydnader och
amuletter, eller ock såsom jagttrofeer, och då ofta i samband
med kannibaliska seder; men ej nog härmed, i sjelfva Italien har
man ända in i vår tid plägat bära dylika djurtänder såsom
skyddsmedel mot onda andars alla inflytanden. I Frankrike
försummar ingen ädling, som varit lycklig nog att
få döda en hjort, att genast utslå dess framtänder,
hvilka han sedan bär, likt dyrbara diamanter,
infattade i guld. Hvad nu ändamålet med dessa
tänders bruk hos grottinvånarne än må hafva varit,
antingen en religiös kult eller behagsjukan varit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>